Sidor

lördag 29 juli 2017

Och där försvann rosorna


Växter kommer och går i trädgården. I alla fall i min.
Nu har rosorna tackat för sig.
Det finns inga rosor som trivs hemma hos mig. Sedan må en trädgård utan en ros vara som en ring utan juvel, precis hur mycket som helst.
Jag har försökt.
Med flera olika sorter. Med flera olika jordar.
Tack och hej sa jag till Polstjärna och Karen Blixten och allt vad de nu hette.


Ni ser ju, det var ju inte direkt någon piffig syn.
Istället bestämde jag mig för vit klematis. Eftersom jag gillar klockformen fick det bli två vita alpklematis. Jag hittade dem på Åsbys handelsträdgård. 
Där fick jag också syn på den här skönheten, en hortensia med röda stjälkar och gräddvita blommor.



Jag tänkte så det knakade. Sedan kom jag fram till att den här hortensian faktiskt skulle bli fantastiskt fin tillsammans med klematisen.
Så fick det bli. Kleamtis och hortensia fick också sällskap av en stor blågrön funkia och en grön alunrot. Nu ska ställningarna på plats och kantstenarna så att gräsklipparen, som går under namnet "frisören", kan jobba ostört.
Det här blir bra!


söndag 23 juli 2017

I min mammas trädgård



Eftersom jag delar mitt stora trädgårdsintresse med min mamma Barbro så tycker jag att det skulle vara roligt att få visa en del av hennes fina trädgård för er.
Min mamma är inte den blommiga typen. Hon är gräs och plättar i luften. Hon lägger mattor av hasselört på golvet i sina trädgårdsrum och hon tapetserar med rostiga armeringsjärn. 



En del av trädgårdens runt mammas och pappas gula trähuset går i limefärgat. Den japanska lönnen är fantastiskt i sitt hörn. Den limefärgade alunroten är återkommande. Den har fint sällskap av funkia, palmstarr och hasselört.


Den limefärgade Korstörnen är alldeles nyplanterad.


Mamma är mitt bollplank i trädgården. Och hon är mitt ständiga resesällskap, i handelsträdgårdar och på trädgårdsmässor. Vi kan gå i timmar, titta, känna och samtidigt hålla varsin lång monolog om vad som behöver förändras eller förbättras i den egna trädgården. När vi styr hemåt igen har vi antingen huvudet fullt av idéer eller bagageutrymmet fullt av växter.
De allra flesta gångerna har vi både och.


Palmstarr i förgrunden. Funkia i bakgrunden.


I morgon återvänder jag till nyhetsfabriken efter en sex veckor lång semester. 







söndag 16 juli 2017

Ibland blir det inte som man tänkt sig


Säg något växt som inte är snyggt tillsammans med grönblå funkia?
Ja, det måste i alla fall vara väldigt få.
Den mörkt rosa stjärnflockan är en av många, som i mina ögon, skapar magi tillsammans med den blågröna eviga kärleken.
I veckan som gick grävde jag om den här rabatten, från början till slut. För vilken gång i ordningen minns jag inte.
Före:



Men vad gör man inte, när det inte blev som man tänkt sig?
Jag ville ha en sommaräng av ljusrosa och mörkrosa stjärnflocka och rosa höstanemoner.
Blev det någon äng?
Nej, av den enkla anledningen att det dröjer så himla länge innan höstanemonerna blommar.
Jag glömde tydligen det i fjol.
Rabatten såg alldeles vilsen ut, med stjärnflocka som stack upp lite här och var tillsammans med alldeles för många sorters andra perenner.
Jag grävde bort två av tre kärleksört, jag tog bort regnbågsbräken och alunrot i grönt med violetta drag. De små fjuttiga röda alunroten som jag delat på alldeles för mycket ersatte jag med fyra nya stora exemplar.
Efter:



Men framför allt satte jag stjärnflockan i grupper, ljusrosa på ena sidan om höstsilveraxet och de mörkt rosa på den andra sidan.
De blev så himla mycket bättre.
Höstanemonerna står tills vidare i kulisserna, det vill säga längst bak i rabatten och väntar på att få göra entré. När de gör det ska jag sitta på första parkett och applådera.

lördag 24 juni 2017

Hortensia


Den mörkt blå, ja nästan lila, hortensian har alltid legat mig nära hjärtat.
När jag var i Danmark för ett par veckor sedan fick jag med mig två stora exemplar hem.
Bakom hortensian i korg skymtar en ställning, där har jag planterat den mest magiska klematisen 'Fascination'. Den ska ge mörkt lila små klockor. Ja, den är så himla fin att på ett annat ställe i trädgården, där jag också planterat den, sitter den stora blommiga etiketten kvar, bara för att jag ska kunna föreställa mig hur fin den kommer att bli i kombination med daggkåpa, funkia och mörka bergeniablad.


Funkian återkommer på många håll i trädgården.  Här tillsammans med bambu och ett ännu oklippt ligusterklot.


Jag planterar alltid om mina hortensior i så stora krukor som möjligt. Eftersom den är törstig kan det annars bli ett heltidsarbetet bara att stå med vattenkannan intill den. I botten av korgarna har jag lecekulor. Hortensian har fint sällskap av buxbom, jätteverbena och blågrön funkia.


 Så här såg det ut här förra sommaren.


onsdag 21 juni 2017

På besök i Viktorias gröna värld


I utkanten av Varberg ligger Viktoria Johanssons fantastiska trädgård. Jag har läst om den vid flera tillfällen men det var någonting alldeles extra att uppleva den.
Viktoria Johansson driver Trip2garden tillsammans med Marie Emilsson och under hela sommaren turas de om att öppna sina trädgårdar. Jag gick i timmar i Maries fina paradis förra sommaren.
Bara växthuset i Viktorias trädgård gör mig knäsvag. Hon har fått det i present av sin man.


Ser ni avenboksgången? Den leder till ytterligare en del av trädgården. Och tänk så snyggt det är med hyllor i trädgården, på huset, på planket. Mer sådant!
Givetvis drömmer jag också numera om en gammal cirkusvagn i min trädgård, inbäddad i klematis.


Jag blev så oerhört inspirerad den här eftermiddagen och det jag främst tog med mig från den här trädgården är att våga ta i. Det kan inte bli för mycket. Gångar kan inte bli för små. Krukorna kan inte bli för många. Rabatter kan inte bli för stora. Det blir bara mer spännande.


Fin onsdag till er!

torsdag 15 juni 2017

I min vita trädgård...



Jag är så glad för min vita trädgård.
För två år sedan bestämde jag att den skulle bli större och det har jag inte ångrat en sekund. Tvärtom. Jag har en benägenhet att gräva om alla mina rabatter minst tre gånger innan jag är nöjd. Den här har jag inte grävt om en enda gång. Förhoppningsvis har jag lärt mig av tidigare misstag. Trots det skymtar det små hål på ett par ställen. I dag, på fjärde semesterdagen, tog mamma, svärmor och jag en sväng till Billbäcks utanför Norrköping. Då passade jag på att köpa ytterligare en kransveronika och två vita stäppsalvia. Först blommar aklejor och löjtnantshjärta i den här rabatten, sedan följer stäppsalvia och axveronika och kransveronika, Föreställningen avslutas med vit rudbeckia. Tänkte pimpa mitt vita fyrverkeri med några vita stora narcisstobak också. Sommarblommor är ju perfekt i väntan på att en del av perennerna ska växa till sig lite mer.
Det blir ett av morgondagens projekt. Jag har tid. Massor av tid. Jag ska ju inte vara tillbaka i nyhetsfabriken förrän kvällarna blir mörka igen.




torsdag 8 juni 2017

Det allra vackrast växthuset

Jag tar alltid den vackraste vägen till Danmark, den via Löddeköpinge och Löddeköpinge plantskola.
Numera drivs den av trädgårdsdesignern Heidi Palmgrens söner.
Heidi Palmgren kom till Sverige i början av 60-talet. Hon hade siktet inställt på att bli kurator men istället blev hon trädgårdsarkitekt och med plantskola.
Vilken himla tur för oss.
Tänk så många trädgårdentusiaster hon inspirerat genom åren.
Och fortfarande inspirerar.


"Det finns inga gröna fingrar. Jag har inga gröna fingrar", säger hon i min bok "Dina drömmars gröna trädgård och fortsätter: "Det enda jag har är ett skitigt pekfinger. Det kör jag ner i jorden. Är det blött så vattnar jag inte".
I samband med att sönerna tog över byggde det sagolika växthuset som står i plantskolan i dag. Växthuset är indelat i tre stora rum.
Ett av rummen går i terracotta, natur och grönt.
 

Det andra rummet går i grönt och svart.
Det finns flera vägar in. En av dem går genom en tunnel av avenbok.
Här finns tusen detaljer att lägga märke till och Skånes vackraste dörr.


Heidi Palmgrens son Jonte Schlenz är både trädgårdsmästare och krukmakare. Det är  han som formger de många fina krukorna som finns här och i andra handelsträdgårdar.


Ledig torsdag i dag.
Nu ska jag ut och gräva ner prydnadskål, rensa ogräs bland lammöronen och tjuva tomatplantorna.

tisdag 30 maj 2017

Livsstilsmässa på Ledreborg


Strax söder om Roskilde i Danmark ligger Ledreborgs slot. Här arrangeras Danmarks största livsstilsmässa varje vår. Jag var där i helgen.
Här kan man gå i timmar, man äter lite, köper en kaffe, doftar på ramslöken i skogen och går några timmar till.
Man vill liksom aldrig att allt det härliga ska ta slut.
Bonderosen är en av mina favoriter.




Jag fick med mig så himla mycket fint. Bland annat två stora lila hortensior som jag ska ha ute, fyra salvia och två passionsblommor. Salvian grävde jag ner i går kväll, intill piprankan i mina två stora svarta lådor på uteplatsen. Härnäst ska jag byta ut ett par gulgröna funkior mot blågröna skönheter.
Ni vet, skaver det i sinnet, så gör det.

tisdag 16 maj 2017

Allt det härliga ligger framför oss


Uterummet har förvandlats till ett växthus så här års. Jag har bland annat sått klockranka, i vitt och lila. Men för att vara på den riktigt säkra sidan köpte jag med mig två fina lila exemplar från handelsträdgården i helgen.


Som jag längtat efter den här synen. Oceaner av sommarblommor! Vi gick länge där inne bland växthusen, kände och klämde, doftade och planerade.


Och så himla läckert med svartöga i rött. Svartöga är en ettårig, snabbväxande klätterväxt. Jag har frösått den i vitt ett tidigare år. Den här är jättefin växt i exempelvis ett armeringsnät på en balkong. Jag har sett att den finns i aprikos också. De klättrande ettåringarna kan också fungera jättebra i väntan på perenner som pipranka och klätterhortensia ska ta fart, vilket kan ta ett par år.


Jag vet att det är för tidigt. Men det gick ju inte att låta bli. Fyra dubbla Million bells fick också följa med hem. De ska jag plantera i balkonglådorna vid uteplatsen på framsidan. De får bo i mitt trädgårdshus så länge och jag håller stenkoll på nattemperaturen.


Tulpanerna håller på att slå ut. Både här och där i trädgården. Min tid kommer. Nu.

onsdag 19 april 2017

Utebad



Linda Hansson (Årstidens bästa) och Maria Andersson (@villasmedsbo) hade skapat en  fantastisk fin balkong på trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar.
Bland spirande grönt och vårlökar hade de placerat ett gammalt zinkbadkar.
Jag är väldigt svag för badkar utomhus. Inte för att jag har krupit ner i ett någon gång.
Men det kommer. 


För ett par år sedan hälsade jag och en jobbarkompis på hos Hanna Hjort i hennes vita trädgård i Sundsvall. Hon hade två gamla hederliga vita badkar i sin trädgård. 
Så himla soft! Badkarsfötterna hade hon dolt med stenar. 


Vem vill liksom inte ha ett utebad i sin trädgård?Så jag åkte hem och drog på mig arbetshandskarna.
Jag lade ut markduk på den tidigare så trista gräsmattan och jag tog tillvara på gruset som låg tillfälligt på annan plats i trädgården. 
Några gamla tegelstenar som jag hittade fungerade utmärkt till kant. Jag tänkte att jag inte skulle göra det så komplicerat. 
Sedan åkte jag till handelsträdgården och köpte vita rosor.
Då blev det komplicerat.
Jag gav dem ny rosjord, jag gullade med dem. Inget hjälpte. I fjol planterade jag istället en vit tålig klätterros här. Något badkar har ännu inte flyttat in. Jag väntar fortfarande på att väggarna ska börja blomma.

För tanken är att man knappt ska ana att det finns någonting här bakom. 
Komposten fick ge vika och istället gjorde jag en ingång till mitt hemliga trädgårdsrum här.
Fast så värst hemligt är det ju inte. 
Inte ännu.